"Kan du hjälpa mig?"
Jo då! Hurtigapa på morgonpromenad IGEN, ofixad och oborstad.
Jag pratar i telefon med R när jag tio meter framför mig upptäcker en gammal man som långsamt promenerar. Min första tanke är att jag ska öka på farten för att hinna förbi mannen (en morgontävling med sig själv är alltid kul).
Jag pratar i telefon med R när jag tio meter framför mig upptäcker en gammal man som långsamt promenerar. Min första tanke är att jag ska öka på farten för att hinna förbi mannen (en morgontävling med sig själv är alltid kul).
Så jag lägger på och tar fart. Nu jävlar gubben ska du få se på en ungdoms speed!
När jag kommer fram till gubben vänder sig denne om och det visar sig att "mannen" är en äldre dam.
Jag skrattade lite för mig själv men blev avbruten av damen.
*
- Snälla, vill du hjälpa mig nerför kanten?
*
Hon vill ner för en trottoarkant, ganska hög visserligen men självklart! Vi är ju alla medmänniskor!
*
- Jag vågar inte ta mig ner själv ifall jag ramlar!
*
- Såklart damen! (säger inte damen till henne fattar du väl, men jag TÄNKER så)
*
Så damen tar tag i min arm och 2 minuter senare är vi nere på säker mark.
*
- Klarar du dig över och upp på andra sidan? frågar jag.
*
- Jo det gör jag. Tack snälla du!
*
Jag ler mitt bredaste leende, glad över att hjälpt en dam från döden lite tidigare än tänkt.
Snabbt inser jag att jag inte har borstat tänderna ännu och har talat till damen med "the breath of death". Jag är just i det ögonblicket FÖRVÅNAD över att hon överlevde det!
Dagens ros går till... P!
Kommentarer
Trackback
